Fråga om du är osäker

Att fråga är en del av jobbet när du är ny. Det är inte ett tecken på att du är dålig. Personalen väntar sig frågor. De väntar sig inte att du gissar rätt om deras rutiner. En bra fråga är kort, kommer i tid och handlar om det du just ska göra. En dålig fråga är den du sparar tills det redan blivit fel, eller den du ställer för femte gången utan att lyssna på svaret.

Börja med det du redan förstått. Jag har tagit kopparna till diskhon. Ska locket på eller av? Då slipper de förklara allt från början. Om du inte förstått något alls, säg det rakt. Jag har inte gjort det här förut. Kan du visa en gång? De flesta visar gärna en gång. De blir trötta om de visar fem gånger för att du tittade bort.

Titta när de visar. Händerna, ordningen, var sakerna ställs. Ställ frågan efteråt om ett steg var oklart, inte mitt i om det går att vänta en sekund. Avbryt bara om det är farligt, som att du är på väg att röra något hett eller ett barn är på väg att ramla. Då avbryter du direkt. Säkerhet går före artighet.

Fråga vem du ska gå till om din person är borta. Namnet på en reserv är guld. Skriv upp det. Om båda är borta, stå inte still i tjugo minuter. Gå till receptionen eller den som verkar leda rummet och säg att du är klar och inte vet nästa steg. Att söka en vuxen är rätt. Att hitta på en egen uppgift i ett skåp är fel.

Vissa frågor ska komma innan du börjar. Får jag lyfta det här? I grundskolan är svaret nej om det är tungt, och nej om det är en kniv. Säg regeln själv om de glömt. Jag går i grundskolan och får inte använda kniv eller lyfta tungt. På gymnasiet frågar du ändå innan du tar ett verktyg du inte kan. Maskiner, kemikalier, medicin och kassa är sådant du inte testar på känn.

Fråga om sådant som rör din kropp. Var är toaletten? När är rast? Får jag dricka vatten? Var sätter jag väskan? De frågorna är inte barnsliga. De gör att du kan stanna hela dagen. Fråga på morgonen, så du inte avbryter mitt i ett möte. Om du har allergi eller medicin, säg det till den vuxna som tar emot dig, inte till första bästa kund.

Skriv ner svar du behöver minnas. Klockslag, dörrkod om de ger dig en, var soporna står, hur en maskin stängs av. Du behöver inte anteckna allt de säger. Tre stödord räcker. Titta inte ner i telefonen och tappa tråden. Ett papper i fickan funkar. Om de säger att du inte får skriva upp vissa saker, lyd. En del information ska inte lämna rummet.

Fråga inte om lön, om chefen är sträng eller om du kan få jobbet, första timmen. Det kan komma senare, och bara om det passar. Sommarjobb frågar du om när de redan sagt ja till prao eller praktik, och bara om du går i åk 7 eller högre, eller på gymnasiet. Åk 5 och 6 ska inte fråga om sommarjobb. En fråga i taget. Först: vad ska jag göra nu.

Om du frågat och fortfarande inte kan, säg det. Jag tror jag behöver se det en gång till. Det är modigare än att nicka och göra fel. Om personen suckar, ta det inte som att du är värdelös. De kan ha bråttom. Be att få göra det tillsammans en gång. Sedan prova själv med dem i rummet. Så lär man sig hantverk, även de små.

I slutet av dagen kan du fråga en sak om yrket, om stämningen är lugn. Vad är det svåraste på en vanlig dag? Vad önskar ni att en elev kan? Lyssna på svaret. Du behöver inte förvandla det till en intervju. En fråga visar att du är nyfiken. Tio frågor i rad när de ska stänga visar att du inte ser klockan. Tacka för svaret. Det räcker.