Första dagen

Första dagen handlar om att komma rätt, säga vem du är och ta dig igenom timmarna utan att försvinna. Du ska inte kunna jobbet. Du ska inte ha en plan för hela din framtid. Du ska vara på plats när de väntar dig, med namn och en person att fråga efter. Resten visar de. Om du har ett förslag från Praoguiden står rollen på kortet. Det är den personen du frågar efter, inte ett påhittat namn.

Kvällen före kan du lägga fram kläder, kolla resan och läsa adressen en extra gång. Skriv upp klockslag, hållplats och vem du ska fråga efter på ett papper eller i telefonen. Lägg telefonen på ljudlöst redan hemma, så du inte glömmer det i dörren. Ät frukost även om du är nervös. En tom mage gör dagen längre. Ta med vatten om du brukar bli törstig. Fråga hemma om du behöver matsäck eller om du får köpa lunch.

Räkna resan med marginal. En buss som är sen är vanligt. En dörr som är svår att hitta är också vanligt. Gå till adressen och titta efter entrén. Många ställen har flera dörrar. Personalingång och kundingång är inte alltid samma. Om du är osäker, gå till den dörr där folk tar emot besök och säg att du ska praoa. Det är bättre att fråga i receptionen än att vandra runt på baksidan.

Kom några minuter före. Inte en halvtimme före, om de inte bett om det. Fem till tio minuter är lagom. Då hinner du ta av jackan och hinna andas. Om du är mycket för tidig kan du vänta utanför. Sitt inte i vägen. När klockan är slagen, gå in. Säg: Hej, jag heter det här och jag ska praoa i dag. Jag skulle fråga efter den här rollen. På gymnasiet säger du praktik i stället för prao.

De flesta börjar med en kort rundtur. Lyssna på var toaletten är, var du sätter väskan, var du äter och var du inte får gå. Nödutgång och brandsläckare kan de peka på. Nicka inte bara. Titta så du kan hitta tillbaka. Fråga om du ska ha besöksbricka, skor eller förkläde. Ta på det innan du går ut på golvet. Om du inte hör namnet på personen som tar emot dig, be dem säga det igen. Skriv upp det.

Första uppgiften är ofta liten. Du kanske får följa efter, bära något lätt, duka, sopa eller sitta med och titta. Gör den lilla saken ordentligt. Fråga vad du ska göra när den är klar. Stå inte och vänta i ett hörn i tjugo minuter utan att säga något. Du kan säga: Jag är klar. Vad vill ni att jag gör nu? Det är en bra mening hela dagen.

Pauser är en del av dagen. Fråga när de tar rast och om du ska följa med. Sitt med om de bjuder in dig. Du måste inte prata mycket. Ett hej till dem vid bordet räcker. Ät det du har med dig. Ta inte ur andras kyl utan att fråga. Tvätta händerna före mat och efter toalett. Det låter självklart. På vård, kök och förskola är det en riktig regel, inte ett tips.

Om något strular, säg det tidigt. Fel dörr, fel tid, en lärare som inte meddelat dem, en uppgift du inte får göra för att du går i grundskolan. I grundskolan får du inte lyfta tungt eller använda kniv. Säg det lugnt om någon ber dig. Det är inte att du är lat. Det är en regel. På gymnasiet kan du få göra mer, men bara det de och skolan sagt ja till. Gissa aldrig med maskiner.

Trötthet kommer ofta efter lunch. Det är normalt. Första dagen är full av intryck. Drick vatten. Gå ut en minut om de säger att det går. Titta inte i telefonen för att piggna till. Om du blir yr, illamående eller rädd, säg till en vuxen på platsen direkt. Du ska inte härda ut med att må dåligt. Prao är ett besök, inte ett prov i att tåla vad som helst.

Innan du går, sammanfatta dagen i en mening för dig själv. Jag dukade, jag följde med i receptionen, jag tittade på lagret. Fråga om tiden i morgon om du ska tillbaka. Tacka. Kolla att du har nycklar, kort och telefon. Hemma kan du berätta för en vuxen var du var och vem du frågade efter. Om dagen kändes bra, säg det. Om den kändes fel, säg det också. Första dagen behöver inte avgöra ditt yrke. Den behöver bara bli av.